Annons

Några ord om Gunnar ”Caesar” Andersson

Gunnar ”Caesar” Andersson. Foto: Måns Back Nilsson.

Vi har en tradition på Hven som jag tycker riktigt mycket om.

Annons
 

När någon av öns medborgare dör så sörjer vi förstås som alla andra. Men ungefär vid kyrkkaffet med avec kan vi inte hålla oss längre. Då börjar vi berätta historier om den bortgångne. Inte sällan slutar det med att alla tjuter av skratt.

Jag tycker det är ett väldigt vackert sätt att hålla en persons liv och gärning levande.

Jag ser fram emot historierna som kommer att berättas om dig, Caesar, för du var en person som tog plats, en person som skapade historier. En person som älskade att berätta historier om andra.

Men vi är inte riktigt vid historierna ännu. Just nu är vi bara vid tomheten och tystnaden som uppstått när öns speleman gått bort. Dessutom var du rätt stor i truten,  så tystnaden är snudd på öronbedövande.

Jag vet inte så mycket om det religiösa. I ärlighetens namn intresserar det mig inte så värst. Men här sitter jag nu och funderar på himmelen och helvetet. Vilket som skulle passa dig bäst, Caesar. Jag har svårt att föreställa mig dig i himmelens harpokör med alkoholfria drinkar. Det känns inte riktigt som du. Samtidigt så har jag svårt att se dig som jazzpianist på en bar i helvetet. Krögarna där nere kan inte vara lätta att tas med och jag undrar om gästerna kan hålla flabben när du spelar.

Du var mycket säker på din egen storhet som jazzmusiker, mer än en gång har jag hört dig hyssja på alltför högljudda gäster på Prästasvängens jazzkvällar. Du krävde att folk lyssnade både på din musik och på dina röda åsikter.

”En stund på jorden” med Cornelis Vreeswijk är nog min absoluta favoritlåt när jag känner ett behov av att risa ihop och jag lyssnar på den just nu när jag skriver.

”Somliga säger vi lever i evighet,
fast döden är det sannaste som dom vet.
Andra säger lyckan finns i ett ögonblick,
fast dom aldrig hann i fatt de dom fick.

I kärlek och hat, fiende, kamrat,
glädje och sorg, hydda och borg.
Tar vi ett kort på barnen i sommar tid,
när dom dansar, när vi dansar.
En stund på jorden.

Om du går runt i cirklar, eller rakt dit du vill,
om du står långt i från eller tätt intill.
Vi spar alla lögner till morgonen efter,
och reser dom glas som föll under festen.”

Vi är inte vid historierna ännu, det är inte riktigt dags. Men det kliar i fingrarna.

Jag vet att jag kommer att berätta om en kväll på Smålands Nation i Lund när jag var kulturkommisarie där och hade bokat in dig på en av våra kulturkvällar. Du, jag, Eric Fylkeson, Henrik Venant och en finsk manskör som hette Shouters.
Jävlar vilken efterfest.

Nåja. Livet är livet och ditt har tyvärr tagit slut. Kvar är vi andra med sorgen.

Om livet handlar om att leva, och det verkar det ju ganska rimligt att det gör, så kan vi nog ändå konstatera att du gjorde riktigt bra ifrån dig.

Måns Back Nilsson

Foto: Annelie Manglind

Foto: Måns Back Nilsson

 

En kommentar till "Några ord om Gunnar ”Caesar” Andersson"

  1. Pingback: Landskrona Direkt | Vägskylt till minne av Caesar

Annons
Annonser


















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser