Annons

Stans första ”riktiga” popband tillbaka på scenen


Det var på Folkets Hus Salle and the Greenfathers gjorde sina första spelningar. Förra veckan var två av bandets medlemmar, Christer Sandin och Christer "Kitte" Malmsten tillbaka där det började och berättade om en spelning som de ska göra på Landskrona Teater den 27 februari nästa år.

I februari 2013 hölls två bejublade konserter på Landskrona Teater. Det var stans första popband med sångare, Salle and the Greenfathers som bjöd på pop- och rockdängor från det ljuva 60-talet. I februari 2016 är de tillbaka igen för två nya konserter. Enligt dom själva är efterfrågan stor, framför allt från den kvinnliga skaran av fans. Landskrona Direkt har träffat Christer ”Kitte” Malmsten och Christer Sandin vilka bildade bandet 1963.

Annons
 

Det var med andakt Christer ”Kitte” Malmsten och Christer Sandin ringde på dörren till Landskrona Direkts redaktion på Folkets Hus i Landskrona härom dagen.
– Det var här allt började. Med Salle and the Greenfathers alltså, säger Christer Sandin när de båda, något åldrade popsnörena, sätter sig ner.
– Vi var på jakt efter en replokal och hörde oss för här. Och ställde vi bara upp och spelade på skoldansen som hölls varje måndag så fick vi repa hur mycket vi ville.

Anledningen till besöket på redaktionen var att de ville informera om den spelning bandet ska genomföra på Landskrona Teater den 27 februari nästa år.
– Det gäller att vara ute i god tid. Precis som alla andra stora band, säger Kitte Malmsten och skrattar.
– Efter vår spelning när vi fyllde 50 år 2013 så har förfrågningarna ökat. Och eftersom vi tycker det är så kul att spela så bestämde vi oss för att köra ett gig till.

De båda berättar om hur de i början av 1960-talet var med om den popvåg som drog genom världen. Tuff gitarrmusik och häftiga frisyrer fick den äldre generationen att sätta kaffet i vrångstrupen.
– Först hade vi ett band som hette Skuggorna, efter The Shadows. Precis som dom så körde vi helt utan sång. Men vi ville utvecklas och 1963 kom Claes "Salle" Ramberg och därefter tog vi namnet Salle and the Greenfathers och sedan var det full fart, säger Christer Sandin.

Under samtalet haglar anekdoterna och det råder ingen tvekan om att det var en ambitiös kvartett som bjöd på covers.
– Vi repade otroligt mycket och spelade på massor av ställen i hela södra Sverige. Och hade de inte varit för en strejk bland skivproducenter 1965 så tror jag att vi hade kunnat bli riktigt stora, menar Christer Sandin.
– Vi drog in rejält med pengar. Jag minns att jag gick hem till morsan och la upp en månadshyra på köksbordet.

Det var dock inte pengarna som lockade mest om man får tro de båda ”Christrarna”
– Brudar – roligt att spela – gaget. Den tågordningen gällde. De snyggaste brudarna fanns på Pärlan (Sundspärlan, reds anm) i Helsingborg, säger Christer Sandin och skrattar.
– Men dom luktade konstigt. Det måste ha varit de där bullarna i håret, säger Kitte Malmsten.

Det var just spelningarna på Sundspärlan som var de bästa.
– Det var ett makalöst tryck. Brudarna var galna, hahahahaaa. Framför allt våra spelningar som vi gjorde med The Lollipops var otroliga. Vi var förband till dom men det hände att det var oss publiken ropade in för extranummer, säger Kitte Malmsten och skrattar.

Något mindre glamourösa var spelningarna på Barrel House i Lund.
– Det var en typ av studenthak och de hade den minsta scenen vi spelat på, säger Christer Sandin.
– Det var där som Kitte en gång smält en sträng på sin bas vilket en ur publiken påpekade. Svaret från Kitte blev att han inte behövde den för den kunde han utantill.

Kitte Malmsten hävdar dock att en spelning på Rövarkulan i Löberöd var den värsta.
– Anledningen var att vi tagit fel på en hel vecka. Det var inte bra, säger han och plirar med ögonen på sitt alldeles speciella vis.

En annan kul historia var då bandet skulle vara med i radioprogrammet Tio i Topp.
– Vi var aldrig med på listorna men när de gjorde Sommartoppen fick vi spela live, säger Christer Sandin.
– Det visade sig att strömmen hade gått och då sa någon i bandet till mig att jag skulle gå bort och fråga en långhårig kryllig kille och fråga om jag fick låna hans akustiska gitarr. Jag frågade killen och han undrade, på bred stockholmska, om jag hade någon G-sträng. Jag hade ingen aning om vad det var men jag fick låna hans gitarr. Killen var då okänd men fjorton dagar senare släppte han Hönan Agda på en singel och sedan var hans lycka gjord. Det var Cornelis Vreeswijk.

Efter att ha fått höra den ena rövarhistorian efter den andra så lyckas vi styra in samtalet på den kommande konserten. På frågan om vilken låt som var deras motsvarighet till Rolling Stones Satisfaction och som kommer att bli kronan på verket i februari, kommer svaret blixtsnabbt.
– Det är utan tvekan My Bonnie i Beatlesversion. Spelar vi inte den låten så buar publiken, framför allt brudarna. Och så kan vi ju inte ha det, avslutar Christer Sandin.

Förutom Christer ”Kitte” Malmsten och Christer Sandin består bandet av Roland Nordström och Claes ”Salle” Ramberg. Bandet backas även upp av Patrick Ohlson, Lars Odeholm och Micke Evertsen.

De båda spelningarna på Landskrona Teater den 27 februari går av stapeln klockan 15.00 och 19.00. Spelningarna vara cirka 2,5 timmar.

Från och med tisdagen den 13 oktober går det bra att köpa biljetter i caféet på Landskrona Museum.


Salle and the Greenfathers på väg till Danmark 1965 för spelingar med den danska bandet The Lollipops.
Foto: Bertil Persson.


Innan Salle and the Greenfathers bildades hette de båda "Christrarnas" band Skuggorna. Medlemmar då var Björn Edencranz, Kitte Malmsten, Karsten Olsson och Christer Sandin.
Foto: Bertil Persson.

En kommentar till "Stans första ”riktiga” popband tillbaka på scenen"

  1. Pingback: Landskrona Direkt | Popgubbar fyller teatern

Annons
Annonser


























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser