Annons

Forskare kritisk till nya ägardirektiv

Tidigare har han satt Landskrona under lupp när han tittat på stadens utveckling under några omvälvande år runt millennieskiftet. Nu är forskaren Tapio Salonen på hugget igen och studerar allmännyttan i Sverige. Idag uttalar han sig skarpt om förslaget till nya ägardirektiv för Landskronahem som ska upp på kommunfullmäktige imorgon, onsdag.

– Vad är nyttan med allmännyttan? Den frågan ställer sig Tapio Salonen, professor i socialt arbete vid Malmö Högskola. Just nu arbetar han med ett forskningsprojekt som studerar vad allmännyttans samhällsansvar innebär och hur bolagen arbetar med samhällsnyttiga insatser och med sociala investeringar. Projektet är initierat av SABO, Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag, för att man vill få forskning på området, inte minst sedan en ny lag trädde i kraft 2011, som reglerar de kommunala bostadsbolagens utrymme på marknaden.

Annons
 

– I det nationella forskningsprojektet ”Nyttan med allmännyttan” har vi studerat konsekvenserna av den nya lagstiftningen för allmännyttiga bostadsföretag och följt hur bolagen agerar. I detta arbete har även ett tiotal kommuner och dess allmännyttiga bostadsföretag granskats mer fördjupat, däribland Landskrona stad och Landskronahem, berättar Tapio Salonen.

– Våra resultat visar att det finns ett större handlingsutrymme för bolagen än vad de flesta allmännyttiga bolagsstyrelser och ledningar utnyttjar, säger han och menar att allmännyttan har en viktig roll för att möte dagens bostadsfrågor, men det kräver att de kommunala bostadsbolagen tar sitt ansvar. Mot bakgrund av forskningen vill han nu sätta fingret på Landskrona och det förslag till nya ägardirektiv för Landskronahem som ska upp i fullmäktige under onsdagen.
– De allmännyttiga företagen har ett historiskt ansvar att klara kommunernas bostadsförsörjning med särskild inriktning mot betalningssvaga men nu talar det föreslagna ägardirektiv ett annat språk, säger han.

Vi vill peka på risken att de prisvärda bostäder som finns avvecklas och ersätts med fler bostäder för välbeställda. Detta skulle ske samtidigt som bostadsbristen växer i många kommuner och särskilt drabbar låginkomsttagare och ungdomar. Var ska Landskronas låginkomsttagare ta vägen?, frågar han sig och uppmanar till en bredare diskussion kring just detta problem.

I förslaget till ägardirektiv som nu arbetats fram av Treklövern målas en mörk bild fram av Landskronahems ekonomi.
Det är dock tveksamt om bolaget har de finansiella problem som direktiven påstår. Vi menar att soliditeten inte är påfallande svag jämfört med andra allmännyttiga bolag. Det finns dessutom stora övervärden i beståndet, säger han och menar att marknadsvärdet bedöms som dubbelt mot det bokförda värdet.

– I flera av de kommunala bolag vi studerat runt om i Sverige har kommunerna tvingats till kapitaltillskott, det har aldrig varit på tal i Landskrona, säger Tapio Salonen och menar att underhållsbehovet inte heller är av den dignitet som politikerna hävdar.
– Underhållsskulden kan heller inte anses värre än att det långsiktigt går att beta av även fortsättningsvis. Det finns ingen dokumentation eller några oberoende värderingar som stödjer den verklighetsbild som ligger till grund för det nya ägardirektivet, poängterar han och hänvisar till de intervjuer som forskarna gjort med tjänstemän och politiker under hösten 2014.

Frågan är då vad det är som oroar forskarna i det nu lagda ägardirektiven?
– Det är dels de högre krav på soliditet eller belåningsgrad som ställs samt dels de skrivningar om utförsäljningar som följer med detta, säger han och motiverar sitt svar.

–  Det är tveklöst så att de nu föreslagna finansiella målen kräver utförsäljningar, förklarar han.
– Samtidigt finns en uppenbar risk att dessa försäljningar omfattar ett renoverat bestånd med övervärden, möjligen för i ett nästa steg motivera uppköp av ett privat bestånd med sämre kvalité.
Konsekvenserna av detta menar forskarna skulle bli att de med svag ekonomi drabbas hårt. Här gör man också paralleller till arbetet som bedrivs av Landskrona stadsutvecklingsbolag, där  insatser i centrum och på Öster motiveras av att Landskrona har för många försörjningsstödstagare.
– Genom att minska antalet hyresrätter ska ”obalanser” rättas till. En del av de boende kommer således inte att kunna bo kvar i kommunen. I förlängningen av det nu föreslagna ägardirektivet för allmännyttan kan anas hur nästa steg tar sikte på låginkomsttagare som bor i Landskronahems bestånd. Genom höjda hyror och ett minskat bestånd kommer också denna grupp att få svårt att stanna i kommunen, förklarar Tapio Salonen som gärna vill framhäva  forskningsrönen och vad de innebär.
– Vi vill lyfta fram de möjligheter som allmännyttan har och det stora handlingsutrymme för bostadspolitiska ambitioner som de kommunala bostadsföretagen förfogar över. ”Till nytta för alla” – allmännyttan – innebär att bolagen historiskt har ett bostadsförsörjningsansvar för samtliga medborgare i en kommun. Vi menar att det är hotat i många kommuner idag och att det i stor utsträckning byggs och renoveras på bekostnad av betalningssvaga grupper. Landskrona är därför inget särfall, men vi befarar att kommunen kan bilda mönster nationellt för en allmännytta som avvecklas i stället för utvecklas, avslutar Tapio Salonen.

Forskningsrapporterna kommer i sin helhet att publiceras i boken ”Nyttan med allmännyttan” (red. Tapio Salonen) som ges ut under hösten 2015.

Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser