Annons

Industrivandring i Landskrona

Landskronas industrimiljöer har en många gånger spännande och fascinerade historia att berätta. Något inte minst ett trettiotal åhörare fick ta del av vid torsdagens industrivandring under sakkunnig guidning av stadsarkitekt Åsa Lindborg och stadsantikvarie Lena Hector. Vädret var som gjort för en promenad i industriområdet, regntunga skyar skapade en dramatisk inramning till de gamla fabriksbyggnaderna, silosen och hamnkranarna som passerades utmed den 2 kilometer långa promenaden. – Landskrona är en stad med ett rikt industriarv där olika verksamheter präglat industriområdet. I samband med den fördjupade översiktsplanen och tankarna på en tågtunnel till Köpenhamn har vi alltmer börjat kika på vilka värdefulla byggnader som finns i området, säger Åsa Lindborg. – De bevarandeplaner som finns i Landskrona är från 1970- och 1980-talet med det tankesättet som fanns då. Det finns dessutom inga bevarandeplaner för industriområdet. Det finns all anledning att se över detta, säger Lena Hector. Det är ingen hemlighet att Landskrona stad vill komma åt bangårdsområdet för att på sikt kunna expandera med bostäder och kontor. – Det går trögt, säger Åsa Lindborg om förhandlingarna. – Många av de mest intressanta industrifastigheterna ligger i närheten av centrum och det är klart att vi funderar på hur dessa kan omvandlas. Kvartersnamnen som passeras påminner om verksamheter som funnits på platsen. – Exempelvis kvarteret Sodan som minner om den smutsiga verksamhet som funnits här. Många landskronabor känner väl till Landsverks gamla verkstadslokaler men att det är arkitekt Klas Anshelm vars genombrott kom med Lunds konsthall och vars främsta verk är den Kasper Salin-prisade Malmö Konsthall som ritat Landsverks montagehall och verkstadsskola norr om den gamla byggnaden är möjligen mindre känt. – Dessutom var han mycket stolt över denna. I hans praktverk som innehåller samtliga av hans byggnader fick de båda konsthallarna vars en sida medan Landsverk fick fyra sidor, berättar Åsa Lindborg och funderar på hur Landskrona kan bevara detta arv in i framtiden. – Kanske kan det bli ett utbildningscentrum, säger hon. Under vandringens gång visar sig flera av deltagarna på styva linan och är behjälpliga med minnen och kunskaper om fastigheterna som passeras. Stadsarkitekten och stadsantikvarien, ser ut att trivas och tar tacksamt emot alla tips och historier. Vid det gamla elverket från 1908 ritat av Landskronas förste stadsarkitekt Fredrik Sundbärg får hans nutida kollega Åsa Lindborg det att blänka till i ögonvrån. – Det är en svindlande tanke att en gammal kollega ritat detta, säger hon och blickar upp mot den borgliknande fasaden. – Det är på gott och ont att stadsarkitekter idag inte själva får vara med och rita på stadens paradfastigheter. Inte minst med tanke på hur man då skulle hantera byggloven, säger hon och ler. Fredrik Sundbärgs personliga stil går också att känna igen i hans första stora byggnadsuppgift som blev skapandet av en ny folkskola, Tuppaskolan (1904) som sedermera förvandlats till bostadshus. Gamla brandstationen från 1906, nu ombyggd till bibliotek, samt Saluhallen från 1913 som snart ska bli ett Teknikens hus efter det att kulturskolan flyttat ut. Så nog är Åsa Lindborg och Lena Hector rätt på det när de idag funderar på framtiden för gamla värdefulla industrimiljöer. Utsidan består men insidan byter skepnad. Någon ytterliggare industrivandring finns i dagsläget inte inplanerad men Lena Hector flaggar för att det nog kan bli möjligt i september när Riksantikvarieämbetets årliga kulturarvsdag ska firas. – Temat för i år är Människors värv och verk, en resa i industri- och teknikhistoria och då kan det eventuellt bli en ny promenad här på industriområdet, avslutar hon. – Den kallades \”Fröan\” i folkmun, berättade en av åhörarna, när gruppen passerade Kv Virket och byggnaden från cirka 1910. Landsverk, Stenen 11. Landsverk, Stenen 10, ritat av Klas Anshelm. Notera ljusinsläppet på taket. Fasaden har och hade stora partier i råglas, detta så att man succesivt kunde bygga ut fastigheten. Landsverk var en verkstadsindustri som genom åren tillverkade allt från järnvägsvagnar, lyftkranar, entreprenadmaskiner, skogsmaskiner, militärfordon och som här grävmaskiner. Vad för något kan det i framtiden bli i den gamla limfabriken mitt över elverket? Stadsarkitekt Åsa Lindborg känner vingslagen från en gammal kollega, Fredrik Sundbärg, som ritat Elektricitetsverket som stod färdigt 1908. Den fd gasklockan ligger på marken som sägs vara den mest förorenade på industriområdet. Järnkonsts gamla lagerhallar ligger på bangårdsområdet som kommunen gärna vill komma åt. Gamla järvägsstationen är inte längre ett skyddat minnesmärke. Något som kanske framgår av den nybyggda hisstrumman på stationens baksida. För att inte förstöra den goda stämning som råde på turen beslutade vi oss för att inte fråga hur man resonerat kring det bygglovet.

Annons
Annons
Annonser


























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser