Annons

Nytt hjärta gav nytt liv

Svenska kirurger tillhör de bästa i världen på att genomföra organtransplantationer. Samtidigt är svenskarna bland de sämsta att ta ställning till organdonation. Lisbeth Roos fick ett nytt hjärta för två år sedan och på måndagen var hon på Friskis och Svettis i Landskrona för att dela ut donationskort och informera om transplantation och organdonering. Under donationsveckan den 6-12 oktober informerar Socialstyrelsen, patientorganisationer och lokala sjukhus om organ- och vävnadsdonation och vikten av att ta ställning. Lisbeth Roos, som har ett nytt hjärta, är med i Viking, Riksföreningen för Hjärt- Lungtransplanterade, och hon är på Friskis och Svettis denna vecka för att få folk att ta aktiv ställning. – Jag tycker det är viktigt att lyfts fram och att folk tar ett aktivt beslut. Det kan betyda liv eller död för någon annan. Själv fick jag nytt hjärta för två år sedan och mår idag jättebra, säger hon samtidigt som hon delar ut information till kunder på Friskis och Svettis. – Jag har även stått på lasarettet men här är det roligare. Här är liv och rörelse även om många har bråttom. Den uppåtgående kurvan för organdonationer ser ut att fortsätta. Hittills i år har organ från 118 avlidna patienter donerats. Förra året donerades organ från 151 avlidna patienter, vilket var 7 procent fler än året innan. Problemet i Sverige är inte att det inte finns folk som vill donera. Istället handlar det om att faktiskt registrera sig som donatorer. – 85 procent av alla svenskar ställer sig välvilliga till att donera men det är få som aktivt registrerar sig. Här är vi faktiskt bland de sämsta i världen, säger Lisbeth Roos. – Lättast är att registrera sig via hemsidan Livsviktigt.se. Det tar bara ett par minuter. Skulle man sedan ångra sig av någon anledning så kan man alltid avregistrera sig på samma sida. Den 1 oktober stod 744 personer i kö för att få ett eller flera nya organ. De flesta behöver en ny njure. – Beträffande njurar så kan man donera dessa medan man fortfarande är i livet. Det samma gäller om man ska donera levern. Då behövs bara en bit för att den växer ut igen. Men i dessa fallen rör det sig oftast om att familjemedlemmar ställer upp. Vi riktar därför in oss på fler organ, typ hjärtan och liknande, säger Lisbeth Roos och förklarar. – För att utföra en sådan transplantation krävs att donatorn är hjärndöd och ligger i respirator. Det går alltså inte att använda organ från de som omkommit i olyckor och liknande. Deras organ har helt enkelt hunnit dö innan de kan tas om hand. Många kommer dock med ursäkter om att de rökt hela sitt liv eller levt i sus och dus på annat vis. Men detta är inget som hindrar transplantationer. – Alla människor har något att ge. Varje donator kan rädda livet på upp till åtta personer. Det behöver inte röra sig om hjärta, lever, njure eller lunga. Det kan lika bra vara hornhinnor, cell-öar eller andra organ. Att Lisbeth Roos nya hjärta förändrat hennes liv råder det ingen tvekan om. – När jag var tio år så fick jag sluta med gymnastiken i skolan på grund av mina hjärtproblem. Men idag är jag frisk som en nötkärna och tränar så ofta jag vill och kan. Jag har fått ett nytt liv och jag vill visa min tacksamhet till livet genom att försöka att få fler att engagera sig, avslutar hon.

Annons
Annons
Annonser


























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser