Annons

Fotopionjären som satte fokus på Turkiet

”G. Berggren är en obesjungen fotograf…”, så skriver Leif Wigh i sin bok från 1984 om snickarlärlingen från Stockholm som efter en turné i Europa hamnar i det fjärran gåtfulla Konstantinopel där han framlevde sina dagar som oöverträffad fotograf. I sommar kan man i Landskrona ta del Guillaume Berggrens (1835–1920) skildringar av Anatolien, Bosporen och Konstantinopel, dagens Istanbul. I utställningen ”Focus: Turkey” i Exercishallen vid Kasernplan får Guillamue Berggren representera fotografins första sekel. Äventyraren, kvinnocharmören, språkbegåvningen kom till Konstantinopel 1866 och etablerade sig snabbt som en av stadens stora fotografer. Här dokumenterade han Turkiet i en brytningstid och räknas i dag till pionjärerna inom turkisk fotografi. Fotopionjären, om än idag okänd för den stora fotointresserade massan , kunde likväl ha gett uppslag till en film om en dåtida äventyrare. Jämngammal med de första fotografierna föddes Pehr Vilhelm Berggren i ett kolerahärjat och fattigt Stockholm i mars 1835. Han var ett av tretton syskon där endast tre nådde vuxen ålder. När modern dog lämnade han föräldrahemmet som 15-åring och fick plats som lärpojke hos en framgångsrik snickarmästare på Mäster Samuelsgatan i Stockholm. Där både bodde och arbetade ynglingen. Som 20-åring gav han sig ut på en gesällvandring genom Europa. Ganska snart hamnar han i Berlin där han blir assistent åt en kvinnlig fotograf samtidigt som han studerar vid ett fotografiskt institut. Plötsligt hade han två yrken att luta sig mot. Då avlider den kvinnliga fotografen som fattat tycke för den unge svensken som får ärva hennes utrustning. Ateljén säljs men kameran behålls. Turnén återupptas. Snickaruppdrag tas i Dresden, Ljubljana och Bukarest. Han hamnar i sydryska Odessa där han genom sin auktoritet når en ledande roll inom gruvnäringen. Tröttnar och hoppar på ett fartyg med destination Marseille. I samband med tulldeklarationen i Konstantinopel hoppar äventyraren av och här bygger han nu upp sin rörelse, en fotoateljé vid den eleganta huvudgatan Grand Rue de Pera. Längs gatan kommer ytterligare fyra fotografer att öppna sina studior men svensken kommer att ha en särställning. Namnet Pehr Vilhelm var dock inte gångbart i den turkiska huvudstaden varför han förfranskar förnamnet till Guillaume. Fotoarbete beställs av de närbelägna ambassaderna men även den turkiska järnvägens utbredning i landet dokumenterades på beställning. Vid något tillfälle ryckte han även in som outnämnd svensk ambassadör. Han fotograferade tillkomsten av den första europeiska tunnelbanan men också Orientexpressens öppnande 1883. Han gifter sig med en förmögen skeppsredares dotter som inom loppet av tre år födde lika många barn. Barnafödande och turkiskt godis gjorde snart frun mindre attraktiv. När Guillaume vid ett besök i Sverige fick följe tillbaka till Turkiet av sin systerdotter så var det också den unga blondinen som bebodde fastighetens övre etage med honom samtidigt som frun och barnen fick hålla till på nedervåningen. Guillaume Berggren hade ett utpräglat affärssinne. Efterfrågan på resefotografier var stor och ju mer exotiska desto bättre. Han började sälja sina bilder som vykort och hade det under en tid ekonomiskt riktigt bra. Han dog fattig 1920. Turisterna hade i början av 1900-talet hunnit skaffa egna kameror och behövde inte längre köpa fotografier. Hans gamla glasnegativ såldes till trädgårdsmästare för att användas i växthusen. Turligt nog köpte den tyska ambassaden 1916 in större delen av hans negativ vilket gör att vi idag kan se hans bilder i Landskrona. ”Focus: Turkey” visas till och med den 26 augusti. Lästips: Fotografiska vyer från Bosporen och Konstantinopel av Leif Wigh.

Annons
Annons
Annonser






























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser