Annons

Plus 39 miljoner för Landskrona

Igår presenterar ekonomiavdelningen Landskronas ekonomiska resultat för 2012, ett plus på runt 40 miljoner kronor.
– Vi har en stabil ekonomisk grund att stå på, säger ekonomichef Per-Mikael Svensson och hänvisar bland annat till ”bra placeringar” och ”hög soliditet”.
 
Landskrona stad redovisar ett resultat på 45 miljoner kronor (mnkr) från detta dras 6 miljoner kronor som intecknats som en extraordinära post.
– Det är en ökad ränta från Åhlénsbranden som kan komma att falla ut beroende på hur domen faller, förklarar Per-Mikael Svensson som alltså idag istället ser det som att kommunen under fjolåret gjorde ett resultat på plus 39 mnkr.
– Då innehåller resultatet också en stor post som är av både engångskaraktär och till ett väsentligt belopp, förklarar Per-Mikael Svensson som liksom så många andra ekonomichefer i landets kommuner kan glädjas åt den återbetalning som AFA-försäkringsstyrelse gjorde i höstas för  inbetalda premier för åren 2007-2008.
För vår del rörde det återbetalningar på 35 mnkr. Det är naturligtvis pengar som i stort räddar årets resultat och som innebär att vi under året inte behövde avyttra några av våra tillgångar trots stora investeringar.

Landskrona stad omsätter i runda tal 2,3 miljarder årligen och förenklat kan man säga att det finns 860 miljoner kronor i kassakistan.
– Många andra kommunen är inte skuldfria som vi är. 

Annons
 

– Tittar vi på våra skattefinansierade verksamheter så bedrevs dessa med en stor negativ avvikelse mot tilldelade budgetramar där utbildningsnämndens minusresultat på nära nog 20 miljoner sticker ut. Nu finns det andra nämnder som procentuellt gör liknande resultat, säger Per-Mikael Svensson och redogör för nämnderna med de största avvikelserna:

utbildningsnämnd  -19,7 mnkr
omsorgsnämnd  -17,3 mnkr
teknik- och servicenämnd  -5,8 mnkr
individ-och familjenämnd   -1,6 mnkr
fritidsnämnd  -1,3 mnkr

Det är främst gymnasieverksamheten och hemtjänstverksamheten som bidragit negativt till de stora budgetunderskotten. Dessa verksamheter kommer att bli föremål för ytterligare analys, säger Torkild Strandberg, kommunstyrelsens ordförande.

Och ekonomichefen förklarar ytterligare:
Så snart en nämnd märker avsevärda avvikelser från budget ska åtgärder vidtas. Vi har då en dialog med förvaltningen och en handlingsplan upprättas. I vissa fall kan det dock få full verkan först efter ett år.

Om Landskrona stads nettokostnader för de skattefinansierade verksamheterna ställs i relation till stadens totala skatteintäkter och generella statsbidrag, konstateras att dessa uppgick till 99,6 procent. Detta innebar att Landskrona stad under 2012 använt nästan uteslutande alla de pengar som kommit in via skatteintäkter och generella statsbidrag till stadens verksamheter.
– Andra kommunen ligger ofta runt 95 procent,  berättar ekonomichefen och menar att de ofta då har räntekostnader att ta hänsyn till vilket alltså Landskrona inte behöver.

Landskrona stads totala investeringar uppgick för 2012 till 158 mnkr uppdelat med 24 mnkr för vatten och- avloppsverksamheten och 134 mnkr för de skattefinansierade verksamheterna. De enskilt största investeringsutgifterna som redovisats 2012 var:

ventrafikinvesteringar  26 mnkr
mark kv. Bollspelaren  13 mnkr
attraktiva skollokaler  11 mnkr

För ventrafikinvesteringarna och attraktiva skollokaler avsåg investeringsbeloppen inte objektets totala utgifter, utan avsåg enbart det belopp som investerats under 2012. Ventrafikinvesteringarna uppgick till och med fjolåret till totalt 158 mnkr, och attraktiva skollokaler som bland annat avser flytt av gymnasieskolan till Dammhagskolan, beräknas totalt sett till 30 mnkr under investeringsåren 2012-2013.

Framtiden
De 95 miljonerna som fullmäktige beslutade om till Utvecklingsbolaget tas ur årets finanser och är alltså inte med i 2012 års boklslut.
– Det blir en form av aktieplacering, säger Per-Mikael Svensson.

– I övrigt kan nämnas att vi fortfarande befinner oss i en ekonomisk turbulent tid med några europeiska länder i statsskuldkris.  Detta har och kommer troligen även framöver att drabba Sverige med minskad sysselsättning i samhället. Detta kommer dels att innebära att tillväxten av skatteintäkterna för Landskrona stad kommer att bli lägre och dels kan det komma att innebära ökade kostnader för kommunens åtaganden. För 2014 märks ett tydligt vikande skatteunderlag, vilket i sig medför en lägre tillväxt av skatteintäkterna. Detta är något som samtliga kommuner räknar med, säger Per-Mikael Svensson.

– För att bland annat kunna möta dessa händelser måste vi ständigt hitta produktivitetsökningar inom de verksamheter vi bedriver i Landskrona stad, sägerTorkild Strandberg och syftar på bättre utnyttja nya datorprogram, använda digitala planeringssystem etcetera för att kunna effektivisera.
–  Detta har också stadens nämnder att förhålla sig till i de planeringsdirektiv för 2014 som antogs av kommunstyrelsen den 7/2 2013. 

Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser