Annons

Peter Wahlbeck i en gränd nära dig

Yrvädret och ståupparen Peter Wahlbeck, känd för en mängd für alle-projekt men även en hängiven radioprogramledare, författare, vegetarisk husbyggare och tydligen också en stor tidsoptimist, svänger upp framför Galleri Gamla Staden på Norra Kyrkogränden en timme efter utlovad tid. – Nu ska ni få se på grejor, säger multiartisten som faktiskt målat i 30 år. I bilen är det staplat med konstverk. De nyfikna galleristerna motas bort och Peter Wahlbecks bär raskt in målningarna i ”stadens äldsta hus”. – Några av verken målade jag i eftermiddags så de fortfarande våta. Men oljan torkar på två dagar, säger han och lägger av kvällens första skrattsalva. Det har gått mindre än en minut. Golvytan täcks av oljemålningar på papper. Längs väggarna ställs oljor på duk och sedan tidigare har redan litografier, ytterligare oljor och collage levererats och hängts upp på de vitrappade väggarna. – Jag har lite till där hemma. Jag kan ta med de på fredag men ni vet väl att jag ska sända radio då också?, säger han samtidigt som han fått syn på kylskåpet i det lilla pentryt. Dörren öppnas. – Senap! Är det allt ni har, hahaha, skrattar Peter Wahlbeck följt av en utläggning kring reflexfritt glas. \”Jag köpte 2000 bilder\” Det är tvära kast och mer energi än ett helt paket druvsocker. Vi hamnar framför ett verk han valt att kalla Cannibal Gardenparty. – Det var på den tiden jag var alkoholiserad. Jag skulle åka med Silja Lines finlandsfärja och där stod en fotograf och plåtade alla som gick på båten. Bilder som sen såldes till passagerna. Jag undrade vad man gjorde med alla bilder som inte blev sålda, berättar Peter Wahlbeck som fick något halvluddigtsvar om att silvret i bilderna återvanns. – Jag köpte 2000 bilder. Fyllde två Määkelekassar och satt en hel vinter och gjorde konstverk med bilderna. Bland annat gjorde jag en serie på åtta, varav denna är den sista och bästa, på temat Cannibal Gardenparty, säger konstnären och ber oss registrera färgskalan, kompositionen, detaljrikedomen och inte minst humorn. – Notera ögonen. De har jag klippt ur en kattkatalog, haha. – Kolla in snubben som ska bjuda jonglören på skallsallad, säger Peter Wahlbeck och pekar på hundratals huvuden vars kroppar en gång i tiden ovetande embarkerade en finlandsfärja. Nu är dessa istället färdiga för servering i kannibalens trädgård. – Den hänger fantastiskt bra här. Den blir såld, säger han självsäkert. Sälja är levebröd och det spekuleras i hans verk. I höst ska han öppna sitt eget galleri i Halmstad. – Det man har emot sig är att man är en kändis som målar tavlor. Jag ska satsa mer på konsten. Jag tycker det är skönt att vara hemma och inte flacka runt, säger han och blir med en gång betydligt allvarligare. – En vacker dag kan man göra sådan konst som är helt kompromisslös och inte går att sälja. Där är jag inte ännu. \”Det här är jäkligt bra konst\” Med blicken mot sina senaste verk säger han: – Ibland kan det bli lite väl många gubbar. Lite Bengt Lindström-aktigt. Det är för att jag inte alltid hänger med. Huvudfotingar har de beskrivits som av någon recensent. Det hade jag inte tänkt på själv men han hade helt rätt, säger han och lika snabbt som allvaret drog över honom är han tillbaka i skrattets förlovade land. Skrattar gör han ofta och gärna också åt sina egna skämt. Just som vi ska fråga, utbrister han: – Det här är jäkligt bra konst. Tavlan han syftar på är troligtvis ett självporträtt, även om han under rundvandringen också kallat den för ”Långtradarchaffisen”. Vissa av gubbarna är groteska och på förslag från Landskrona Direkt får ett verk namnet ”Smugglaren” – Allt passar inte hos en barnfamilj. Jag växte själv upp med ”ett gråtande barn” i köket. Det skapade min bulimi, haha… – Konst ska vara lite av en färskvara. Man ska byta emellanåt. Tidigare gjorde jag tavlor med motiv på båda sidorna. Då kunde man vända på dom. Peter Wahlbeck kallar sig för \”autodidakt intellektuell\”, självlärd är han också inom konsten. – Jag skulle dock kunna tänka mig att gå på konstskola och lära mig om skuggor och perspektiv. Men jag började måla exakt 1982 och sen dess har jag hunnit skapa min egen stil, säger han och ursäktar sig för att han måste ringa ett samtal. – Jag måste snacka med en kille i Höganäs som ska sälja ett par takfönster. När husbyggaren kommer tillbaka berättar han om en dröm han bär på. Den om att få jobba tillsammans med kommuner och företag. – Det ska vara turistattraktioner som lockar barnfamiljer. Nimis av Lars Vilks är ett sådant fantastiskt utflyktsmål. Även älgplanerna i Stoorn, där man vill bygga en 45 meter hög älg, som ska innehålla restaurang och konferensanläggning. Sånt vill jag göra. Som av en slump har Landskrona Direkt en bild på Nya Vattentornet i kameran. Konstnären betraktar den fläckigt betonggrå skapelsen. – Kommunen här skulle inte ha råd att göra något åt det. Tyvärr. Vi tackar Peter Wahlbeck och galleristerna för förhandstitten och önskar lycka till med visningarna under Kulturnatten och helgens vernissage, då konstnären håller upp gubben med en cigg i munnen. – Smugglaren kommer den att heta. Det lovar jag dig. Peter Wahlbecks utställning på Galleri Gamla Staden visas fram till och med den 4 november. För öppettider kolla www.artexpo.se.

Annons
Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser