Annons

Färre organdonatorer hittills under året

I går skrev vi ett nytt kapitel i solskenshistorian om Tomas Nilsson då han i helgen försvarade sitt EM-guld i badminton. Tomas Nilsson som under våren 2009 fick livet åter tack vare två nya lungor kan nu göra sådant som många av oss andra tar för självklart. I 22 år tog han syrgas tolv timmar varje dygn, var halvtidssjukskriven och nådde till slut vägs ände med den medicinska behandlingen. – Transplantation var det alternativ som återstod, har Tomas Nilsson tidigare berättat. Passande nog publicerar i dag Socialstyrelsen en rapport ”Möjliga donatorer i Sverige 2011 – En sammanställning av dödsfall”. Under första halvåret 2012 har 59 avlidna personer donerat sina organ. Det är 19 procent färre än under samma period förra året. Det finns också skillnader mellan hur bra landstingen är på att hitta möjliga organdonatorer, visar rapporten. Under 2011 genomfördes det högsta antalet organtransplantationer någonsin i Sverige, totalt 744 transplantationer. Men resultatet för i år ser ut att bli sämre. Antalet avlidna donatorer har minskat från 73 under första halvåret 2011 till 59 under samma period i år. Samtidigt fortsätter behovet av organ att växa. Antalet patienter som väntar på en transplantation har sedan början av 2000-talet ökat från 600 till 775 i dag (den 1 april 2012). – En skillnad på 14 organdonatorer har stor betydelse eftersom vi vet att en enda donator kan rädda livet på upp till 8 andra människor. När sjukvården väl har hittat en möjlig donator så blir det oftast en eller flera transplantationer. Problemet är att de som kan och vill donera inte alltid upptäcks, säger Charlotte Möller, utredare för donationsfrågor på Socialstyrelsen. För att en person ska kunna bli donator efter sin död måste sjukvårdspersonalen bland annat ta reda på om personen vill donera och är medicinskt lämplig, prata med de anhöriga och kontakta transplantationskoordinatorn inom landstinget. Stora variationer över landet Under hela 2011 hittade landstingen totalt 219 möjliga donatorer, varav 143 faktiskt donerade ett eller flera organ. Det innebär att i snitt 6,6 procent av de 3 335 personer som avled inom intensivvården bedömdes som möjliga donatorer. – Hur sjukvården väljer att prioritera donationsverksamheten är avgörande för hur många svårt sjuka barn och vuxna som kan få nya organ. Variationerna mellan landstingen och åren visar att vi måste göra något för att säkra kunskaperna och rutinerna inom sjukvården i hela landet, avslutar Charlotte Möller. Socialstyrelsen planerar att ta fram nationella rekommendationer för hur personalen inom hälso- och sjukvården kan arbeta för att hitta fler möjliga donatorer.

Annons
Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser