Annons

Miljarden krymper i takt med investeringarna

Landskrona stad redovisar ett sammanlagt överskott på 368 miljoner kronor för 2011.
– Det kan tyckas vara mycket pengar. Kommunen omsätter i runda slängar 2,5 miljard, säger Landskrona stads ekonomichef Per-Mikael Svensson och förklarar att det i överskottet ingår så kallade extraordinära poster på 284 mnkr och ett överskott på 84 mnkr för den ordinarie verksamheten. Sammanlagt ger det ett överskott för staden på 368 mnkr.
– Bokslutet innehåller överskott från flera engångs- och extraposter på större belopp. Dessa kräver en egen analys, förklarar Per-Mikael Svensson.

Bland engångs- och extraposterna i bokslutet finns bland annat:

Annons
 
  • Ekonomisk effekt av hovrättsdom 2011 om Åhlénsbranden 2002, som innebär lägre kostnader än tingsrättsdomen 2010, +30 mnkr.
  • Reavinster för försäljning av anläggningar till Landskrona Energi, +254 mnkr.
  • Reavinster vid försäljningar av värdepapper jämfört med beräkningar i budgeten, +37 mnkr.

– Extraordinära intäkter av reavinster vid försäljning av anläggningar är inget som direkt kan användas i annan kommunal verksamhet, utan måste behandlas utanför den ordinarie budgetprocessen eftersom dessa poster mer är av bokföringsmässig karaktär, säger kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (FP).

Nämndernas bokslut
När det gäller stadens övriga skattefinansierade verksamheter bedrevs dessa totalt sett inom tilldelade budgetramar. Det finns emellertid avvikelser både inom och mellan nämnderna. De största avvikelserna finns inom utbildningsnämnden som går back 12,8 miljoner kronor, medan två nämnder har behövt mindre pengar än budgeterat, omsorgsnämnden som vi tidigare flaggat för gör ett plus på 8,7 miljoner och individ-och familjenämnden plusar 5,2 miljoner.
– Dessa verksamheter kommer vi att analysera vidare, säger Torkild Strandberg.
– Det är bättre att låta nämnderna själva förklara avvikelserna, tillägger Per-Mikael Svensson.

Skatteintäkterna
Staden har i stort sett konsumerat de pengar i den löpande verksamheten som betalats in via skatter och generella statsbidrag. Till detta kommer ett ränteöverskott på 80 mnkr, vilket motsvarar 4,2 procent av skatteintäkterna.
– Landskronaborna har 84 % av medelskattekraften. I utjämningssystemet garanteras alla kommuner en skattekraft som uppgår till 115% av medelskattekraften, förklarar Per-Mikael Svensson.
– Här finns en politisk vilja att vi ska hamna på en skattekraft i paritet med Skånesnittet i första hand.

Investeringar
Landskrona stads nettoinvesteringar uppgick för 2011 till 224 miljoner kronor uppdelat med 22 mnkr för vatten och- avloppsverksamheten och 202 mnkr för den skattefinansierade verksamheten. De enskilt största investeringsutgifterna som redovisas 2011:

  • Ventrafikinvesteringar, 69 mnkr
  • Emiliaskolan i Häljarp, 20 mnkr
  • Äldreboende på Helsingborgsvägen, 45 mnkr

Dessa investeringsbelopp avser inte objektets totala utgifter, utan enbart det som investerats under 2011, förklarar Per-Mikael Svensson.

Pengar på banken
Hos banken har kommunen lån på cirka 50 miljoner kronor.
– Det är pengar som rör bolagiseringarna och kommer att regleras. Så egentligen kan man säga att vi inte har några lån, förenklar ekonomichefen det.
Vid årets ingång fanns ungefär en miljard i kommuns kassakista, pengar som kommer från försäljningen av aktieinnehavet i Sydkraft 2003. En försäljning som gjordes för att trygga framtida pensioner för de kommunanställda. Av dessa finns nu cirka 807 miljoner kvar, placerade i aktie- och räntefonder.
Dels finns det en motion från Socialdemokraterna i ämnet och vi kommer att under första halvåret att titta ytterligare på detta. Jämfört med många andra kommuner så är vår finansiella ställning god, avslutar Per-Mikael Svensson.

Annons
Annonser






























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser