Annons

91-åring utsatt för vanvård

Hur hade du reagerat om du kom hem till din gamla mamma eller pappa och fann ett nästintill tomt kylskåp, låt vara lite smör och en torr ost som karvats ner till vaxet? Eller funnit nerpissade lakan, smutsiga kläder, ett ostädat hem med överfulla soppåsar och glasskärvor framför sängen. Bristande livsmedelshantering. Kläder som inte längre passar på grund av undernäring, mött stressad vårdpersonal, levt med obrukbar hörapparat i månader. Listan kan göras längre. Hjördis Thelander vet hur det känns. I ett sexsidigt brev, ställt till kommunalråden, omsorgsnämndens tre ordföranden samt några chefstjänstemän inom omsorgsförvaltningen, delar hon ut rejäla magsugare ur verklighetens kommunala äldrevård, bedriven av Landskrona Stad. Under 2011 har hon upplevt att vården av hennes 91-årige far, Börje, havererat. – Det finns de som inte har någon som kan föra deras talan, som sitter ensamma i sina lägenheter och måste förlita sig på att kommunen erbjuder en bra vård, det är främst för deras skull jag kände att jag var tvungen att väcka debatt i frågan, säger Hjördis Thelander. Störst ansvar menar hon vilar på politikerna, det är deras budget som ska omsättas i bra och dräglig vård för de äldre. Hon vill ha svar på hur de definierar en ”bra och dräglig” vård? Hur tänker de att denna vård ska uppnås? Samt inom vilka tidsramar? Under samtalet med Landskrona Direkt är hon noga med att påtala sin förståelse för personalens utsatthet. – Personalen befinner sig i underläge. Underkastade tidsstudier har de blivit offer för en minut- och sekundjakt. Merparten gör så gott de kan, vissa rent av struntar i förbuden att lägga på en julduk, utan gör det ändå. I sitt brev till kommunen radar Hjördis Thelander incidenter som inträffat det gångna året. Brister som hon oftast direkt påtalat – till personal eller någon chefstjänsteman. Under 2011 har Hjördis Thelander rest mycket och därav inte kunnat besöka sin far lika ofta som tidigare. – En omstrukturering gjordes tidigt på året och redan under våren påtalade jag att fars lägenhet var väldigt stökig och ostädad, berättar hon. Enligt biståndet har Börje fått beviljat städning, tvätt, veckohandling, tömma soporna och medicinering fyra gånger dagligen. – Efter en av mina resor kom jag hem till min far och såg att kylskåpet var tomt, så när som på lite smör och en torr ost som karvats ner till vaxet. Inte ens ett bröd fanns i frysen. Jag handlade hem mat direkt och ringde sedan den för tillfälligt ansvariga chefen. Anledningen till missarna var enligt henne, att det var sommar och då fungerar inte vården på samma sätt som under de andra årstiderna. – Jag påpekade också att hanteringen av maten var undermålig. Vårdpersonalen lät bland annat osten stå kvar i den uppklippta plastförpackningen, liksom leverpastejen – utan att täcka över med plast eller annat. Vaxet bak på osten togs inte heller bort av dessa stressade människor. Dessutom hittade sommarvikarierna inte till tvättstugan – alltså blev det inte tvättat på över en månad. Misstagen skulle upprepas. Ytterligare gånger glömdes det att veckohandla till Börje som nu dessutom började tappa kilon av den ofrivilliga bantningskuren. – Uppskattningsvis 10-15 kilo. Dessutom blev han förvirrad av näringsbristen och immunförsvaret försämrades. Vårdpersonalen reagerade på detta genom att be mig köpa nya byxor i mindre storlek – de som passat bra tidigare föll nu av honom. Vid tre tillfällen vet Hjördis Thelander med säkerhet att man glömt handla hem mat. – Risken finns att det varit fler. Detta trots att en ny biståndsutredning var gjord och mer vårdinsatser var insatta. Bland annat skulle personalen se till att han fick mat tre gånger om dagen. Jag hade även satt in en mikrovågsugn för att underlätta för färdigrätter. Hjördis skrev samman en lista med matvaror som hennes far uppskattade och som borde finnas i kyl och frys. – Detta resulterade i att han efter tre veckor hade tre paket kaffe – förutom den som var öppnad, tre paket ägg, tre smör, tre leverpastejer, tre bröd, och så vidare. Dessutom låg frysvaror och tinade i kylen då frysen nu var fullknökad. \”Det är inte helt ovanligt att vi får hit patienter från vården som är undernärda\” Lex Sarah är det vardagliga namnet på 14 kap. 2 § i socialtjänstlagen, som föreskriver att var och en som är verksam inom omsorger om äldre människor eller människor med funktionsnedsättning ska vaka över att dessa får god omvårdnad och lever under trygga förhållanden. Lagen föreskriver också att den som uppmärksammar eller får kännedom om ett allvarligt missförhållande i omsorgerna om någon enskild genast ska anmäla detta till socialnämnden. Denna anmälningsskyldighet gäller också yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet. Bestämmelsen trädde i kraft den 1 januari 1999. Källa: Wikipedia Efter en läkarundersökning konstaterades framåt höstkanten att Börje led av undernäring samtidigt drog han på sig en lunginflammation. Under behandlingens gång fick Hjördis en kommentar från en sjuksköterska som fick det att knottra sig på huden på henne. – Det är inte helt ovanligt att vi får hit patienter från vården som är undernärda, berättade sjuksköterskan. Man hade hoppats att Hjördis historia om sin far kunde ha slutat här men så är tyvärr inte fallet. Flera hårresande historier beskrivs i brevet. Bara under december glömde man ge honom mat vid minst fyra tillfällen. Trots upprepade förfrågningar om någon Lex Sarah-anmälan kommer att upprättas har svaret i stort sett varit detsamma. – Nej, detta är ju en engångshändelse. Av enhetschefen får Hjördis Thelander dessutom veta att det aldrig tidigare framförts klagomål mot enheten inom hela området. Alla andra är nöjda, fick hon veta. – Det är en fullständig lögn, säger en person som tillsammans med sina syskon vid flertal tillfällen framfört klagomål på brister i vården av deras gamla mamma inom samma område.

Annons
Annons
Annonser


























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser