På Galleri Gamla Staden kan man fram till och med den 20 mars beskåda skulpturer och teckningar av Inger Sannes.
Vid lördagens vernissage hade kvicksilvret äntligen passerat nollan och vårkänslorna förstärktes ytterligare när man tog steget in i huset med anor från 1752. Abstrakta skulpturer i varm vit italiensk statuariomarmor delar utrymme med meterhöga verk av samma bergart hämtad i Portugal. Blankpolerad och patinerad brons ger färg åt det magnifika formspelet. I centrum en entusiastisk formgivare och konstnär. Den norskfödda stockholmaren, Inger Sannes, tillbringar större delen av sin tid på ett konstnärskollektiv i norra Toscana där hon företrädesvis skulpterar i marmor.
– En världsmedborgare, säger Inger Sannes och håller med varlig hand upp en studie av en nyfödd baby, utställningens mest konkreta verk. Ansiktet i brons föreställer Charlie, fem dagar gammal.
– Min mamma sa alltid; Se en ny världsmedborgare, när hon såg en nyfödd.
Formspråket är mjukt, linjerna kvinnans men även modernistiskt maritimt som i ”Elementer” en 60 centimeter hög modell till den fyra meter höga och 12 ton tunga skulpturen Inger skapat åt Christopher Newport universitetet i USA och som nu blivit dess symbol.
Den kosmopolitiske konstnären arbetade i 18 år på höga poster inom affärslivet innan hon sadlade om.
– Det var inte för att bli berömd utan snarare för att finna det tidlösa i mig själv.
– Jag har arbetat akademiskt men konsten får inte bli för intellektuell. Konst är till för alla, säger hon och nästintill uppmanar besökarna att röra vid skulpturerna.
– Skulpturerna har ingen början eller slut. Den ska betraktas runt om, poängterar Inger vars verk ofta gestaltar två former med en inbördes kommunikation.
– Det är samspelet mellan dessa två som skapar uttrycket.
