Annons

Det är lite kommunen kan göra för att motverka den kraftiga kostnadsökningen av gymnasieutbildningar.
– Det hänger samman med att eleverna kan söka fritt och att hemkommunen är skyldig att betala programavgifter och vissa sidokostnader, förklarar Thore Johansson controller på ekonomikontoret och betonar samtidigt att det inte innebär att man från kommunens passivt följer utvecklingen.
-Absolut inte, eftersom 70 procent av eleverna från Landskrona väljer att läsa program inom gymnasieförbundets ram så har vi möjlighet att påverka och för en konstruktiv dialog, menar han och nämner som exempel uppföljningen av elever på det individuella programmet.
– Det kostar mycket och därför är det viktigt att utbildningen fungera och där har vi nu en mycket bra verksamhet med en ambitiös skolledning som verkligen jobbar med eleverna, påpekar Thore Johansson.

I budgetdirektiven för nästa år efterlyser kommunledningen också en tydligare redovisning av kostnaderna för gymnasieutbildningarna.
– Vi vill vet hur man i framtiden skall kontrollera kostandsutvecklingen, menar kommunstyrelsens ordförande Torkild Strandberg (fp) och säger samtidigt att det är lite man kan göra från kommunens sida eftersom verksamheten drivs inom ett kommunförbund.

Annons
 

Kommunens kostnader för gymnasieutbildningarna har ökat med 130 procent på tio år, från 70 till 162 miljoner kronor. Och utmaningarna inför framtiden är stora.
– Elevkullarna minskar, det innebär att man måste bli mer flexibel och undvika att stå med dyra lokaler som riskerar att stå tomma, påpekar Thore Johansson och den situationen har drabbat barn- och ungdomsnämnden vars nyttjandegrad av skollokaler i centrum nu utreds.

Av: Redaktionen
© Landskrona Direkt

UPP

 

Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser