Annons

Skydden mot tysken, rivs av… tyskar

Fortifikationsverket tar hjälp av tysk expertis för att montera ner skyddsvärnen som en gång byggdes för att skydda medborgarna mot, just det, tyskarna.
– Vi har varit i Sverige några gånger under senare år och monterat ner kraftiga betongkonstruktioner, förklarar Thorsten Klinga från Berlin samtidigt som den diamantförstärkta vajern sågar sig igenom betongtaket som mäter runt metern i tjocklek.
– Är betongen tjockare än 60 centimeter så måste man använda en vajer, påpekar Thorsten Klinga som arbetat med att montera ner olika former av betongkonstruktioner i tio års tid.

– Det tar ungefär tre timmar för oss att såga igenom taket, berättar han medan vajern arbetar sig igenom taken på värnen intill gamla flickskolans gymnastiksal i centrala Landskrona.
– Vi skall plocka bort fyra av värnen i kommunen, tre skall vi såga i sönder och sedan lyfta bort med lyftkran. Det fjärde, på bangården, skall vi hugga ner, säger Joakim Carlsson som håller i trådarna för NKR Rivning AB som fått uppdraget av Fortifikationsverket.
– Vi skall snygga till runt värnen, plocka bort lösa delar som ventilationsrör och liknande. Vårt jobba går ut på att förbereda så att värnen sedan kan gjutas igen.

Annons
 

Skånelinjen, eller Per Albin-linjen som den också kallas efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson, började byggas år 1939 och skulle fungera som en befästningslinje längs kusten. Skånelinjen sträckte sig från Båstad till Vieryd och skulle förhindra mindre båtar, sjöstridsvagnar och trupper att nå land. Åren 1939 och 1940 byggdes över 1 000 betongvärn av olika typer.

Anläggningarna som nu avvecklas har tillhört Skånes kustförsvar och uppdaterades fram till 1970-talet. Men nu har värnen spelat ut sin förssvarsstrategiska roll och därför sker en omfattande plombering i kombination med att Fortifikationsverket överlämnar värnen till markägarna.

I Landskrona handlar det om ett 20-tal värn som nu ses över. Några kommer att rivas, andra plombers och några överlämnas till privata fastighetsägare som bor granne med värnen.

Bland de som bevaras finns det runda värnet på Artillerigatan.
– Det är unikt eftersom det är det enda helt runda värnet som finns i landet, förklarar kommunens handläggare Claes Göran Jagenroth och av de aktuella värnen ligger åtta utmed strandmark och här bedöms rivning utgöra ett för stort ingrepp i naturen.

Vad gäller de många tankshinder som finns utmed Halvmånen och i Slottsparken så är det en senare fråga mellan kommunen och Fortifikationsverket.
– Även där handlar det om historiska minnen, så vi får se vad som händer när det blir aktuellt, avslutar Claes Göran Jagenroth.

Av: Redaktionen
© Landskrona Direkt

UPP

 

 

Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser