Barn- och utbildningsnämnden gjorde fel som införde ett ekonomiskt skolpliktsavdrag för kommunens friskolor. Det slår kammarrätten fast i en dom och upphäver därmed domen i länsrätten som gick på kommunens linje. Det var inför läsåret 2004 som bun beslutade att införa ett skolpliktsavdrag. Som skäl angavs att kommunen fått kraftigt ökade kostnader för skolverksamheten året innan på grund av att en stor del elever flyttat till friskolor. Merkostnaden beräknades till tre miljoner kronor. Bun beslutade då att skolpliktsavdraget skulle bestämmas till omkring sex procent av det belopp per elev som fördelades till kommunens egna skolor. Innebörden av beslutet blev alltså att friskolorna skulle få en lägre ersättning per elev än vad som gällde för kommunens egna skolor. Beslutet överklagades, men länsrätten gick på kommunens linje och konstaterade att beslutet inte stred mot skollagen eftersom kommunen visat att man fått extra kostnader för eleverna.
Domen överklagades till kammarrätten som nu ger kommunen bakläxa och konstaterar i domen att nämndens beslut inte överensstämmer med skollagens nionde kapitel, sjätte paragraf av vilken framgår att skolpliktskostnaden inte får beräknas schablonmässigt utan måste preciseras. Kammarrätten skriver i domen att någon närmare precisering som visar hur skolpliktsavdraget räknats fram inte finns i beslutet och rätten menar därför att det saknas en klar och tydlig redovisning i fråga om skolpliktsavdraget. Kommunen har nu möjlighet att överklaga till Regeringsrätten.
Av: Redaktionen
© Landskrona Direkt
