Annons

Ekonomiskt överskott för kommunen

Det går bra för Landskrona, inte minst ekonomiskt. Ett budgeterat överskott på en halv miljon kronor tycks nu i stället bli hela 40 miljoner.
– Det finns fyra anledningar till att det gått så bra, förklarar ekonomichef Per-Mikael Svensson och lyfter fram reavinster, kapitalförvaltning, skatteintäkter och lägre pensionsåtagande.

Reavinsterna för markförsäljning, inklusive inlösen av tomträtt, beräknas
uppgå till 27 miljoner kronor att jämföra med budgeterade nio miljoner.
Avkastningen på det egna kapitalet på en dryg miljard ger hela 66 miljoner kronor, att jämföra med budgeterade 55 miljoner.
– Det hänger samman med att börsen gått så bra att vi fått högre avkastning än vad vi räknade med, poängterar Per-Mikael Svensson och när det gäller förvaltningen av den miljard som kommunen förfogar över skall 60 procent placeras i räntebärande papper och 40 procent i aktier.
– Men eftersom börsen gick så bra hamnade vi i ett jämviktsläge och fick då sälja av aktier för att återställa balansen och det gav ett plus i
kommunkassan.

Annons
 

Dessutom har kommunens skatteintäkter blivit bättre än beräknat, inte mindre än åtta miljoner mer än budgeterat i skatteintäkter kommer in i år.

Avslutningsvis handlar det om de kommunalanställdas pensioner. Ett nytt pensionsavtal innebär att kostnaderna för pensionerna blir 12 miljoner lägre än budgeterat.
– Men här handlar det om en engångseffekt, betonar Per-Mikael Svensson och understryker att resultatet totalt sett blivit ännu bättre om inte fjärrvärmen gått med elva miljoner i underskott.
Förklaringen till underskottet står att fina i kallt väder i början av året,
ökade bränslekostnader, samt brist på billig energi i Helsingborg som svarar för leveranser av fjärrvärme i den nya ledningen.

Avgående kommunalrådet Niklas Karlsson, s, är som sig bör nöjd med
siffrorna, men samtidigt besviken över att kommunens starka ekonomi fick så lite utrymme i valrörelsen.
– Det är beklagligt, nu kom fokus att hamna på helt andra frågor. Den goda ekonomin innebär att vi kan göra långsiktiga satsningar på såväl trygghet som allmänt ökad välfärd och det är positivt för Landskronas utveckling.

Men även om den ekonomiska bilden ser ljus ut så finns det moln på den
annars så ljusa himlen, skattekraften kunde varit bättre. Här har landskrona under de senaste åren minskat från 90 till 87 procent om man jämför med riksgenomsnittet. Detta innebär i sin tur ett ökat beroende av det statliga utjämningsbidraget där kommunen i fjor erhöll 335 miljoner kronor, en tredjedel av den totala budgeten.
– Eftersom vi är sårbara för förändringar i bidragssystemet så är det
viktigt att på sikt höja skattekraften hos invånarna och det görs bäst genom att fler flyttar hit och att fler jobb skapas,
avslutar Per-Mikael Svensson som redan arbetar med nästa års budget.

Av: Redaktionen
© Landskrona Direkt

UPP

 

Annons
Annonser




























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser