Annons

Företagsledare hoppas att politikerna ska bära staffetpinnen vidare

I slutet av maj skickade sju företagsledare i Landskrona ett brev till samtliga fullmäktigeledamöter och deras ersättare. Ett brev som kom att få stor massmedial uppmärksamhet och som diskuterades flitigt, åtminstone bland landskronaborna i allmänhet. Idag dimper det ner ett nytt brev hemma oss politikerna från samma brevskrivare. Har reaktionerna uteblivit från politikerna? – Nja, på sätt och viss tycker jag det, säger Peter Billqvist en av brevskrivarna och tillvardags VD på Parajett. – Vi har varit inbjudna och också träffat företrädare för Folkpartiet. Vi har haft ett möte med en grupp från den borgerliga alliansen. Däremot har vi inte hört något från de styrande Socialdemokraterna. I det dagsaktuella brevet upprepar man budskapet men presenterar även nya förslag. Billqvist berättar för Landskrona Direkt att gruppen, som utöver honom själv består av Börje Andersson, Jon Halvarsson, Kenneth Håkansson, Göran Rossling, Per Sjöbohm och Kennet Weberg, under mer än ett års tid stött och blött frågorna vid ett otal diskussionstillfällen. – Jag vill inte räkna på hur mycket tid vi lagt ner på det och det är i sak inte relevant. Det viktiga är att få till stånd en förändring i Landskrona. Brevet får inte ses som kritik mot politikerna utan snarare en möjlighet och en stafettpinne. Jag hade gärna sett att politikerna i dessa viktiga frågor som vi nu lyfter hade lagt de politiska ideologierna åt sidan och gjort en kraftsamling för Landskrona. Vi tar inte själva parti för verken det ena eller det andra partiet. Som politiker hade jag varit oerhört glad om allmänheten kommit med förslag. I min roll företagsledare måste jag lyssna på de anställda. Hade jag inte gjort det hade företaget inte funnits kvar, säger Billqvist. Peter Billqvist menar vidare att lösningen på stans bekymmer ligger i de lokala politikernas händer. – Som vi varit inne på tidigare så handlar det om befolkningssammansättningen och för att komma tillrätta med detta handlar det mycket om ägandeformen på bostäderna. Här måste en ändring komma till stånd, poängterar Billqvist och upprepar förslaget om satsningar på kustnära bostäder. Landskrona Direkt har under förmiddagen försök nå ledande företrädare för Socialdemokraterna i Landskrona för en kommenentar, dock utan att lyckas. Möjligtvis kommer det något under eftermiddagen. Nedan dagens brev i sin helhet: Bästa fullmäktigeledamot / -ersättare I slutet av maj översände vi ett brev till Dig med rubriken: \”Något har gått snett med Landskrona\”. Som Du säkert har noterat blev gensvaret enormt från Landskronaborna. Nära tusen personer gav sin mening till känna i LandskronaPostens enkät. Cirka 90% instämde helt i våra tankar och synpunkter. Nästan 50 skriftliga inlägg gjordes i den efterföljande debatten. Överlag instämde man i att \”Något har gått snett med Landskrona\”. Landskronaborna frågade sig varför? Vad beror det på? Finns det dolda partitaktiska motiv? Har politikerna otillräcklig kompetens? Vem är ansvarig? etc…… Vi skall inte besvara dessa frågor i detta sammanhang. Men vi måste tyvärr än en gång konstatera: – Trots att Landskrona – enligt allas mening – har utomordentligt goda förutsättningar har staden konsekvent gått baklänges under de senaste 15 åren. Landskrona har blivit en stad med stagnerat näringsliv, stora sociala problem och med ett centrum som präglas av butiksdöd och kriminalitet. – Enligt vår mening en beklaglig och onödig utveckling. Tyvärr blev responsen och engagemanget från kommunpolitikernas sida ganska tamt och undfallande. Visserligen kom en del inlägg i debatten – men inte alls med den probleminsikt, kraft och konstruktivitet som vi hade förväntat. Motiverade av Landskronabornas stöd har vi utarbetat ett principprogram för Landskronas utveckling. Vi gör inte anspråk på att vara heltäckande utan koncentrerar oss på några få – men vad vi anser helt avgörande – faktorer. Vårt program kan självfallet förkastas. Men Landskronas problem är av så djupgående karaktär att det i anständighetens namn krävs att man då presenterar ett konkret alternativ som har bättre förutsättningar att nå de angivna målen. Om så inte sker, och ni tillåter att Landskrona utvecklas som hitintills, är vi övertygade om att de sociala och ekonomiska obalanserna kommer att öka och ett ytterst otrevligt läge skapas i Landskrona. Självfallet kan en och annan företagsetablering komma till stånd och förr eller senare kommer säkert en av stadens attraktivaste affärslokaler – AG-huset – att finna en hyresgäst, men helheten kommer att gå baklänges. Mot denna bakgrund skriver vi till Dig ännu en gång. Vi skriver till Dig som individ för att vi vet att Landskronas problem löser man inte med politiska ideologier, ej heller med partipolitisk taktik. Stadens problem kan bara lösas genom resolut handlingskraft baserat på fakta, analys och kompetens. Där utgångspunkten är att angripa orsakerna till stadens problem istället för enbart symptomen. Vi kräver en politik som tar fasta på att utveckla det sunda och friska och som tar till vara Landskronas möjligheter, i stället för att som nu tvingas förlita sig på bidrag från stat och kommun inom alltfler områden. Vi hoppas på att Du och dina kolleger har kraft och mod att förutsättningslöst ompröva gamla positioner och ge staden en konstruktiv nystart. Efter 15 års tillbakagång tycker vi faktiskt att det är en skyldighet! Slutligen vill vi önska Dig en skön sommar och ser fram emot att få ta del av dina synpunkter på bifogade principprogram när hösten närmar sig. Landskrona den 11 juli 2006 Vänligen PRINCIPPROGRAM FÖR LANDSKRONA 1. BAKGRUND Under de senaste 15 åren har Landskrona konsekvent utvecklats negativt. Trots att staden ligger mitt i den expansiva Örestadsregionen så har: Landskrona tappat cirka 3000 arbetstillfällen på en reguljära arbetsmarknaden sedan 1990. Nyföretagandet är lågt – endast cirka 60% av riksgenomsnittet år 2005. Endast 65% av Landskronaborna i arbetsför ålder (20-64 år) hade år 2003 ett arbete. Motsvarande siffra för riket var 75%. På det sociala området har utvecklingen varit näst intill katastrofal: Kraftig ökning av bidragsberoende hushåll. 1990-2004 var ökningen 223%. 17% av alla barn i Landskrona växer upp i bidragsberoende familjer. Motsvarande siffra för riket är 7%. Under 1990-2006 har Landskrona blivit en av de värst drabbade kommunerna i Sverige vad gäller kriminalitet. Ovanstående är endast några exempel på Landskronas negativa utveckling under de senaste 15 åren. Ytterligare förhållanden redovisas i bilaga 1. 2. GRUNDLÄGGANDE PROBLEM Landskrona har idag en befolkningssammansättning som markant avviker från riksgenomsnittet i negativ bemärkelse. Detta gäller i princip alla variabler såsom ålder, utbildningsnivå, medelinkomst, arbetslöshet, invandrartäthet, skattekraft etc. Följdeffekterna i form av bidragsberoende, kriminalitet, utarmning av centrum, situationen i skolorna m.m. är påtagbar. Dessa sociala obalanser orsakas i allt väsentligt av obalansen på bostadsmarknaden där hyresrätt dominerar med över 52% av bostadsbeståndet att jämföras med riksgenomsnittet om 39%. Denna obalans är grundorsaken till övriga obalanser. Vill Landskrona ha sociala och ekonomiska förhållanden som i vart fall inte är sämre än riksgenomsnittet, måste bostadsmarknadens fördelning avseende hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt också anpassas till riksgenomsnittet. 3. MÅLSÄTTNING Nedanstående tre målsättningar måste bli vägledande för Landskronas utveckling; 1. Landskrona måste successivt få en befolkningssammansättning som motsvarar riksgenomsnittet. 2. Förutsättningar måste skapas för etablering och utveckling av ett livskraftigt modernt näringsliv. 3. Centrum måste tillföras kundunderlag och köpkraft för att överleva som stadens kärna med rimlig servicenivå. Samtliga tre huvudmål, befolkningssammansättning, näringsliv och centrum är beroende av positiv inflyttning till staden. Vad det i grunden handlar om är att skapa balans på bostadsmarknaden genom att öka bostadsrättens/äganderättens andel av bostadsmassan och successivt anpassa den till riksgenomsnittet. Sådan byggnation måste med nödvändighet förläggas till attraktiva lägen med sundsutsikt eller sundsnära belägenhet för att skapa inflyttning av familjer som eftertraktar och har möjligheter till sådana boendemiljöer. Landskrona behöver inflyttning av familjer som har god position på arbetsmarknaden och rimlig ekonomi för att skapa balans i befolkningsstrukturen. För att dessa familjer skall välja Landskrona framför andra alternativ, måste staden ha något attraktivt att erbjuda, något som grannkommunerna inte har i samma utsträckning. Sådan inflyttning är nödvändig oavsett om målet är att få nya företag att etablera sig, ge centrum det tillskott av kundunderlag som behövs eller tillföra kommunen skattekraft. Därtill är positiv inflyttning helt nödvändigt för att rätta till obalanserna i befolkningssammansättningen. Under perioden 1990-2004 har Landskrona kommun vid ett antal tillfällen presenterat olika former av s.k. utvecklingsprogram. Med facit i hand kan vi konstatera att resultaten har uteblivit. Staden har i accelererande takt fortsatt att gå baklänges. Under senare år har medvetenheten ökat om betydelsen av balans i boendets upplåtelseformer och många politiker har talat om attraktiva bostäder som Landskronas största resurs. Men föga konkret har hänt. Man kan inte, om man vill vara trovärdig, ena minuten tala om betydelsen av attraktiva bostäder för att i andra minuten säga nej till flertalet av de konkreta alternativ som finns. Landskrona behöver ett tillskott om cirka 3000 attraktiva bostäder med upplåtelseformen bostadsrätt eller äganderätt för att få en sammansättning i paritet med riksgenomsnittet. Beträffande befolkningssammansättningen krävs cirka 5000-7000 nya invånare av vissa kategorier för att nå målet med att Landskrona skall nå riksgenomsnittets värden avseende ålder, utbildningsnivå, medelinkomst, skattekraft etc. Sålunda kan än en gång konstateras att Landskrona måste få en positiv inflyttning för att ge centrum och näringslivet en chans och ge staden ett normalt socialt liv. Det enda effektiva och trovärdiga sättet att åstadkomma detta är att på ett skickligt sätt utnyttja stadens långa kustremsa för byggnation av attraktiva bostäder med sundsutsikt eller sundsnära belägenhet. Något annat trovärdigt alternativ anser vi ej finns! 4. PRINCIPPROGRAM För att infria de tre övergripande målsättningarna krävs: En kursomläggning där fokus flyttas från symptomen till orsakerna till stadens problem och tillbakagång. En ärlig och uppriktig vilja att vända utvecklingen i Landskrona med sundsnära attraktivt boende som huvudinstrument och ett ledarskap som är inriktat att driva dessa frågor. Att kompetens och handlingskraft tillförs systemet för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande. Vårt principprogram är koncentrerat till två huvudfrågor: Attraktiva bostäder för att ge positiv inflyttning till Landskrona. Samverkan med näringslivet och kompetensrika individer för att säkerställa ett framgångsrikt genomförande. 4.1 ATTRAKTIVA BOSTÄDER Översiktsplaner upprättas för cirka 2500 attraktiva bostäder med sundsutsikt eller sundsnära belägenhet. Sådana planer bör utarbetas inom en tidsram om ett år. Extern expertis måste självfallet anlitas och samtliga möjliga områden beaktas. Vid slutlig bedömning av de olika områdena bör attraktionskraft, inverkan på centrum och näringsliv bedömas och prioritering ske därefter. Detaljplaner om lägst 1500 – 2000 attraktiva bostäder upprättas, Dessa bör vara fastställda senast två år efter att detaljplanearbetet påbörjats. Under såväl arbetet med översiktsplaner som detaljplaner bör nära samarbete och förhandlingar äga rum med lämpliga intressenter som skall svara för byggnation och finansiering. Byggnation bör ske med cirka 200-300 attraktiva och sundsnära bostäder per år under en 10-årsperiod med start senast 2008-09. 4.2 UTVECKLINGSRÅD Landskronas problem är av så djupgående karaktär att det krävs en bred samverkan i samhället för att lyckas vända utvecklingen. Erfarenhet och kompetens med dokumenterad resultatförmåga som finns tillgänglig bör tillvaratagas. Utvecklings- och förändringsprojekt kan delas upp i två etapper: Analys och formulering av mål och strategi. Kompetens för att genomföra föreslagna åtgärder på ett sådant sätt att de på förhand uppställda målen infrias. Vår erfarenhet säger oss att analys och målformuleringsdelen motsvarar cirka 10% av arbetet och svårigheterna medan genomförandet är den stora och svåra delen. Landskrona har hittills inte lidit brist på målsättningar, men kompetensen för ett effektivt genomförande har i stor utsträckning saknats. Mot denna bakgrund vill vi, som en åtgärd, föreslå att: Fullmäktige utser ett utvecklingsråd bestående av tre politiker med övergripande ansvar och fyra partipolitiskt oberoende individer med dokumenterad kompetens och erfarenhet av resultatorienterat förändringsarbete. – Utvecklingsrådet väljer ordförande inom sig, och har till uppgift att: Stödja och ge råd till kommunledningen i strategiska och organisatoriska frågeställningar som rör Landskronas långsiktiga och övergripande utveckling Tillsända fullmäktige och kommunstyrelsen förslag till åtgärder inom ovan angivna områden. – Utvecklingsrådet skall kunna erhålla ekonomiska resurser från kommun och näringsliv för utredningar m.m. – Extern expertis såväl som tjänstemän inom Landskrona kommun skall kunna adjungeras till rådets verksamhet/möten. 5. SAMMANFATTNING Trots att Landskrona har mycket goda förutsättningar har staden konsekvent gått baklänges under de senaste 15 åren. Landskrona har blivit en stad med stagnerat näringsliv, stora sociala problem och med ett centrum som präglas av butiksdöd och kriminalitet. De sociala och ekonomiska obalanserna orsakas i allt väsentligt av obalansen på bostadsmarknaden där hyresrätt dominerar med 52% av bostadsbeståndet att jämföra med riksgenomsnittets 39%. Vill Landskrona ha sociala och ekonomiska förhållanden som i vart fall inte är sämre än riksgenomsnittet, då måste bostadsbeståndets fördelning avseende hyresrätt kontra bostadsrätt/äganderätt också anpassas till riksgenomsnittet. För att nå dessa mål måste Landskrona bygga ett betydande antal attraktiva bostäder för att generera en positiv inflyttning av familjer som kan rätta upp existerande obalanser. Sådan inflyttning är också nödvändig för att få nya företag och verksamheter att etablera sig i staden. För att centrum inte helt skall dö sotdöden krävs ett betydande tillskott av köpkraft som i huvudsak måste genereras av familjer som flyttar till Landskrona och bosätter sig på rimlig avstånd från stadens kärna. Mot denna bakgrund föreslår vi en betydande och kraftfull satsning på byggnation av sundsnära bostäder med regional attraktionskraft. Vårt andra förslag – inrättande av ett utvecklingsråd – är tillkommet för att som rådgivare komplettera de politiska beslutsfattarna med kompetens och erfarenhet avseende förändringsprojekt och ledarskap. Vi anser att ett sådant komplement, och en sådan samverkan, är nödvändig vid genomförande av så omfattande åtgärder som den rådande situationen kräver. Bilaga 1 Källa: SCB STATISTISKA UPPGIFTER LANDSKRONA KOMMUN Under perioden 1975-2005 har Landskronas befolkning ökat med endast 2,4%. Motsvarande för riket är 10,2%, för Ängelholm 36,1%, för Helsingborg 20,0% och för Malmö 11,4%. Trots att Landskrona i princip stått still har betydande in- och utflyttningar ägt rum. Dessa har successivt förändrat befolkningsstrukturen och dramatiskt försämrat de sociala förhållandena i staden jämfört med riket i övrigt. Landskrona har fått en stor ökning av bidragsberoende hushåll (socialhjälp). Utgivet ekonomiskt bistånd (socialhjälp) har under 1990-2004 ökat med 223% i Landskrona. I Ängelholm har ökningen varit 31%, i Helsingborg 161% och i Malmö 67%. Riksgenomsnittet var 75%. Ett skrämmande faktum är att hela 17% av alla barn i Landskrona växer upp i bidragsberoende familjer. Motsvarande siffra för riket var 7% för år 2004. Kriminaliteten i Landskrona har successivt under 1990-2005 ökat till en nästan ofattbar nivå. Grova brott har ökat med 60% under perioden 2002-2004. Motsvarande siffra för riket var 11%, för Malmö 15% och för Lomma -31%. Landskrona har blivit en av de värst drabbade kommunerna i Sverige vad gäller kriminalitet. Utbildningsnivån i Landskrona är låg. Andelen av befolkningen mellan 16-74 år som har eftergymnasial utbildning, tre år eller mer, var 2004 cirka 9,5%. Motsvarande siffra för riket var 15%, för Ängelholm 13,5%, för Helsingborg 14,3% och för Malmö 17,9%. I andra ändan av utbildningssystemet blir bilden än mörkare. Hela 38% av alla elever som gick ut grundskolan 2004 uppnådde ej målen, d.v.s. var underkända i ett eller flera ämnen. Motsvarande siffra för riket var 24%.’ Landskrona har haft en kraftig ökning av antalet invandrare. Denna kategori utgjorde 2004 cirka 20,5% av kommunens invånare. Motsvarande siffra för riket var 12,2%. Om barn födda i Sverige av utländska föräldrar inräknas blir siffran 27,2%. Merparten av dessa bor i tätorten Landskrona med cirka 25.000 invånare, vilket innebär att cirka 40% av befolkningen i tätorten Landskrona har invandrarbakgrund. Majoriteten av invandrare är skötsamma och behövs i det svenska samhället. Men invandring i den storleksordning som skett till Landskrona skapar problem som myndigheterna inte klarat av. En påtaglig segregation har i sin tur gett en otäck grogrund för rasism och främlingsfientlighet. Landskronas medelinkomst och skattekraft är en följdeffekt av ovanstående faktorer och avviker negativt från riksgenomsnittet. Landskronas skatteunderlag i procent av riksmedelvärdet utgjorde sistlidna år 87%. Motsvarande siffra för Ängelholm var 97%, Helsingborg 99% och Malmö 89%. Landskrona har tappat 5%-enheter sedan år 2000. Om man därtill lägger att de kommunala kostnaderna per invånare är betydligt högre än i riket för övrigt uppkommer en långsiktigt svårlöslig ekonomisk ekvation. Kortsiktigt har detta lösts genom statliga bidrag. År 2005 genererade Landskronaborna själva cirka 1 miljard kronor i kommunalskatt. Utgifterna för kommunen uppgick till 1,4 miljarder. Mellanskillnaden om cirka 400 miljoner kronor – vilket motsvarar löner och sociala avgifter för ca 1.100 kommunalanställda – utgjordes av statliga bidrag varav ca hälften \”inkomstprövade\”. Flertalet av landets kommuner erhåller bidrag från staten i varierande grad. De som erhåller mer än genomsnittet, vilket Landskrona gör, utsätter sig för en risk då staten villkorar sitt bidrag till vad det statsfinansiella läget tillåter. Näringsliv/arbetsmarknad Landskrona har förlorat 3000 arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden sedan 1990. Detta kan jämföras med Öresundsvarvet som hade 2400 anställda när dess avveckling inleddes 1982. Under perioden 1990-2004 var nedgången i arbetstillfällen på den reguljära arbetsmarknaden för hela riket 6,7%. Motsvarande siffra för Landskrona var 16,8%, Ängelholm 7,2%, Helsingborg 5,7% och för Malmö 8,0%. Trots en väldigt god konjunktur och ett extremt lågt ränteläge tappade Landskrona 445 arbetstillfällen mellan 2001-2004, vilket ger onda aningar inför en kommande lågkonjunktur. Minskningen i Landskrona under perioden 2001-2004 motsvarar -3%. Motsvarande siffror för riket var +1,8%, för Helsingborg +4,8% och för Malmö -0,3% Nyföretagandet i Landskrona har under hela 2000-talet varit mycket lågt och nådde år 2005 endast upp till cirka 60% av riksgenomsnittet. Av den del av Landskronaborna som befinner sig i arbetsför ålder (20-64 år) hade endast 65% år 2003 ett arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för riket var 75%. Företagsklimatet (hur företagen värderar tillståndet i och relationen till den kommun man verkar i) har dramatiskt försämrats. Svenskt Näringslivs sammanställning visar att Landskrona halkat ned från 98:e plats år 2002 till bottenplaceringen 211 år 2005. Den senaste etableringen i industriområdet Kronan – mycket omtalad i den kommunala informationen – har tillkommit med hjälp av finansiella åtaganden från kommunens sida med skattemedel om 40 miljoner kronor, vilket säger en del om etableringsklimatet.

Annons
Annons
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser