Annons

Rötslam får Vindön att blomma

Rötslam från reningsverket får Gipsön att blomma och det är Tekniska Verken som i samarbete med Yara AB, tidigare Hyrdo Agri, som fått tillstånd från Länsstyrelsen att lägga ut 20 000 ton rötslam som marktäckare på den konstgjorda gipsön utanför Varvsudden.
– Vi har lagt ut omkring 5 000 ton så här långt och det har gått mycket bra, förklarar projektör Björn Alvén som dock hoppas att slammet i framtiden åter skall användas inom jordbruket.
– För en sex, sju år sedan gick det mesta till jordbruket, men det stoppades eftersom man misstänkte att det fanns för höga halter av tungmetaller i slammet. Nu använder vi det som marktäckare på exempelvis golfbanor och annan mark som inte skall användas för odling av livsmedel. Dessutom går det bra att använda på marker som är avsedd för odling av energiskog, så den vägen får vi avsättning för en del av slammet.
Men tills vidare rekommenderar LRF stopp för spridning av slam från
kommunala avloppsreningsverk på åkermark. Användningen av reningsverksslam i jordbruket är en kretsloppsfråga som påverkar stora delar av samhället. Att återföra slammets innehåll av fosfor till jordbruksmark är en nödvändighet i ett långsiktigt perspektiv. Kvaliteten måste dock kunna garanteras, bland annat med avseende på tungmetaller.
Varje år producerar reningsverket omkring 5 000 ton rötslam som sedan
komposteras innan det återanvänds. Men idag finns det inte avsättning för allt slam och därför är markteckningen ett utmärkt komplement. Under några nätter i september gick venfärjan Dumle täta turer ut till ön med sin last av rötslam, eller biomull som det kallas när man komposterat slammet och tillsatt annat växtmaterial.
– Som det ser ut idag så tror jag att nästa tur till Gipsön blir aktuell
först i början av 2006, men personligen hoppas jag att vi kan få avsättning för biomullen inom jordbruket så att vi gör verklighet av kretsloppstanken,
påpekar Björn Alvén.
När det nästa år blir förbjudet att deponera organsikt material kommer en del kommuner att få bekymmer med hur man skall lösa avfalls problemmet. För Landskronas vidkommande framstår Gipsön som en räddare i nöden fram tills dess att man hittar metoder för att bättre rena slammet.
– Här pågår ett intensivt forskningsarbete, men ingen vet idag riktigt när olika reningsmetoder blir aktuella att använda i produktionen. Att vi kan lägga biomull på Gipsön ger oss lite andrum tills dess att ny teknik finns att tillgå, avslutar Björn Alvén.
Gipsön började anläggas 1975 för att ta emot gipsen som var en restprodukt vid produktionen av fosforsyra. Tidigare hade företaget pumpat gipsen ut i Öresund. När produktionen upphörde 2000 började saneringen av Gipsön, det handlar bland annat om att rena vattnet och 2012 skall en avstämning av läget göras. När reningen är avklarad är meningen att kommunen skall överta den konstgjorda ön.

Gipsön som nu döpts om till Vindön med anspelning på vindkraftverken som pryder ön. På Hydros gamla gipsdeponi uppfördes 1996 tolv vindkraftverk med en effekt på 600 kw per verk. Verken producerade under 1999 15 gwh och studiebesöken till Vindön har varit många.

Annons
Annons
Annonser






























Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser