Annons

Värn på linjen rivs?

Rivas eller inte, det är frågan när det gäller alla betongvärn som pryder Landskronas kustlinje. Försvarsmakten vill inte längre ha med betongklumparna att göra och det är oklart om kommunen vill ta över ansvaret.
– För vår del har vi inget intresse av anläggningarna längre, förklarar major Hans Pettersson som ansvarar för avvecklingen av de omkring 1000 värn som omger kusterna i Skåne, Blekinge och Småland.
– Vi avvecklar i den takt som ekonomin tillåter och just nu koncentrerar vi oss på Helsingborg där ett hundratal värn är åtgärdade. När turen kommer till Landskrona vet vi inte idag.

Det var i samband med krigsutbrottet 1939 som man började bygga en svensk befästningslinje utmed kusten. Värnen döptes till Per Albin-linjen, efter dåvarande statsministern Per Albin Hansson.
På ett drygt år byggdes över tusen värn för olika behov och ända fram till 1980-talet pågick en modernisering av värnen.

Annons
 

I samband med att försvaret kom att organiseras om försvann också intresset för de gamla värnen som istället blev till ett bekymmer för försvarsmakten.
– Det kostar oss en hel del pengar att underhålla värnen och därför säker vi nu efter samarbete med de kommuner som berörs, berättar Hans Pettersson som gärna ser att kommunerna tar över de värn som kan klassas som kulturminnen.
– Här återstår fortfarande en hel del arbete och vi har en arbetsgrupp, Befästningsgrupp Skåne, där representanter från berörda myndigheter träffas för att diskutera den framtida användningen av värnen.
En möjlighet som finns för kommunerna som önskar ta över vissa värn är att söka bidrag för att byggnadsminneförklara anläggningarna, något som kan ta tid.
– Det finns några kommuner som undersöker möjligheten, men än har inga besked kommit, betonar Hans Pettersson.

I Landskrona byggdes flera värn utmed kusten, på Gråen och Ven som låg strategiskt till. Dessutom dominerar stora tankhinder miljön vid Halvmånen och i Slottsparken.
Vad gäller värnen så kan dessa komma att plomberas, helt enkelt fyllas med betong för att på så sätt göra det omöjligt att använda och därmed begränsa risken för att människor skall komma till skada.
Men frågan är hur vackert det är med dessa byggnader i känslig kulturmiljö som den vid Nordkap, på Ven och Gråen?
– Vi tar inte ställning till de kulturella värdena, det överlämnar vi till kommunerna. För vår del handlar det om att avveckla värnen och hur det sen skall gå till avgörs från fall till fall, menar Hans Pettersson.

Det har till och från funnits funderingar på att omvandla värnen till exempelvis glasskiosk eller liknande, något som dock hans Pettersson inte tror mycket på.
– Det är knappast troligt att man får bygglov för något annat ändamål eftersom värnen ligger där de ligger och att få bygga sig en sommarstuga i anslutning till ett värn tror jag inte mycket på, avslutar Hans Pettersson och diskussionen om värnens framtid lär fortsätta innan det blir klart med vad som kommer att finnas kvar som historiska minnemärken för framtida generationer.

Fakta
På Gråen byggdes fem värn, flertalet infogade i den gamla fästningsvallen. Här finns också linjens enda sammanbyggda värn. En kombination av ett observationsvärn och ett kulsprutevärn. På ön fanns också en minstation.
Ett av värnen moderniserades under 1960-talet med stridsvagnstorn. Idag ligger värnen öde och dess framtid är mycket oviss eftersom de ligger på kulturskyddad mark som en del av Citadellet.

Annons
Annonser




















Vi stödjer Direkten genom att vara med i Företagsguiden:

Annonser